Recension: "Marrowbone"

Recension:

I huset Marrowbone lever fyra syskon ett liv i hemlighet för att komma undan sitt förflutna.

CDON Discshop Ginza Zavvi

Imponerande regidebut av spanska regissören och manusförfattaren Sergio G. Sanchéz.

Handling

En mamma och hennes fyra barn flyttar till det öde huset Marrowbone, men när mamman sedan dör behöver syskonen klara sig själva. Eftersom barnen saknar vårdnadshavare lever de ett undangömt liv, men deras förflutna hinner ikapp dem och i huset finns något som jagar dem.

Manus och regi

Den spanska filmskaparen Sergio G. Sanchéz har skrivit och regisserat filmen, och även om det här är hans regidebut har han skrivit ett par filmer åt J.A. Bayona; Barnhemmet och The Impossible. Filmen i sig är väldigt välgjord, som fångar ens uppmärksamhet direkt och sedan inte släpper taget förrän filmen tar slut. Tempot är bra där varje scen känns trovärdig och för berättelsen framåt.

Ska jag klaga på någonting är det att det, ju längre filmen går, blir ganska tydligt vilka filmer som varit inspirationskällor när Sanchéz skrev Marrowbone. Mer än så kan jag dock inte säga utan att förstöra för er, men se den ändå — det är absolut en sevärd film. Vidare är den marknadsförd som en skräckfilm, när det inte alls är det; snarare rör det sig om en dramathriller.

Skådespelare

I huvudrollerna ser vi George MacKay från How I Live Now och Pride, Anya Taylor-Joy från Split och The Witch, Charlie Heaton från Stranger Things och slutligen Mia Goth från A Cure for Wellness och Suspiria. Många av skådespelarna är hämtade direkt från framgångsrika skräck- eller thrillerfilmer, och jag tycker att alla gör ett riktigt bra jobb även här.

Även om George MacKay och Anya Taylor-Joy får mest utrymme är alla väldigt övertygande i sina roller, och Matthew Stagg — som spelar det minsta syskonet Sam — är riktigt bra i de mer skrämmande scenerna. Just barnskådisar är en sån sak som kan förstöra en film om de inte är tillräckligt bra, men här finns inte den risken.

Foto och ljus

Om det är någon som verkligen briljerar i den här filmen är det fotografen, Xavi Giménez. Sällan har jag sett så många oklanderliga scener på rad, som alla är perfekt ljussatta och stämningsfulla.

Varje scen drar man ut på, och nästan varje scen har en kamera som långsamt, långsamt kryper närmare. Jag fullkomligt älskar sånt, så att man verkligen börjar dra sig bakåt i soffan när kameran bara trycker på närmre och närmre.

Musik och ljud

Musiken från Fernando Velázquez är klassisk spänningsmusik i spansk stil — inte riktigt något som faller mig i smaken då jag dras mer mot pompösare musik, men stundtals fungerar det faktiskt bra i filmen. I enklare, dramatiska scener kan musiken dock stjälpa mer än den hjälper.

Omdöme

Marrowbone är en ovanligt stämningsfull och välgjord dramathriller. Tyvärr har man gjort det alldeles för vanliga misstaget att marknadsföra filmen som en skräckfilm, när det egentligen inte handlar om en sån film — allt för att försöka locka en större publik.

På grund av det blev jag dock både besviken och positivt överraskad på samma gång; jag hade antagligen inte gett filmen en chans om jag inte trodde att det var en skräckfilm, och även om det inte alls är en skräckfilm är det absolut en film du inte bör missa.

Betyg

Marrowbone får betyget 7 av 10.

Fredrik Lagnetoft
Oftast helt insnöad på filmmusik och foto. Ser helst tunga thrillers, hemska draman och skräckfilmer, men det slinker ner en och annan actionrulle, dålig komedi eller barnfilm ändå.

Kommande premiärer