Recension: Piff och Puff: Räddningspatrullen

Disney väcker Piff och Puff till liv med nya Piff och Puff: Räddningspatrullen — men är den underhållande nog?

Handling

Polisen i Los Angeles jagar ledaren över ett syndikat som kidnappar kända tecknade figurer och använder dem för att tillverka dåliga piratkopior av kända Disneyfilmer. När Räddningspatrullens gamla pilot Oskar blir kidnappad blandas Piff och Puff in i utredningen, och försöker tillsammans med polisen Ellie (Layne) rädda sin gamla vän.

Piff och Puff tillsammans med Oskar.

Piff och Puff är dock inte kompisar längre utan har glidit isär efter att de har haft olika mål med sina respektive karriärer; Puff har velat bli en superstjärna och har även låtit 3D-operera sig så att han ska se modernare ut än sin tecknade vän Piff. Ska de lyckas samarbeta trots att de nu är så olika?

Medverkande

Huvudrollerna i filmen är så klart Piff och Puff själva, och de engelska rösterna görs av komikerna John Mulaney och Andy Samberg. KiKi Layne spelar polisen Ellie, och runt dem finns ett helt hav av skådespelare som gör röster till mängder av karaktärer — däribland Eric Bana som Oskar, J.K. Simmons som polischefen Putty, David Tennant som Joakim von Anka och Will Arnett som Peter Pan — samt även en kameo av Paul Rudd, som säljer in sin superhjältefilm Aunt Man.

De engelska rösterna till Piff och Puff görs av Andy Samberg och John Mulaney.

Precis som i klassikern "Vem satte dit Roger Rabbit?" blandar man tecknat med riktiga skådespelare, och det görs faktiskt riktigt bra. För att göra det hela lite extra intressant blandar man dessutom stop motion-figurer, tecknade figurer, lergubbar, 3D-figurer och då vanliga människor, och om filmen briljerar på något sätt är det just att blanda alla dessa olika karaktärer tillsammans.

Manus och regi

Filmen regisseras Akiva Schaffer, som tillsammans med Andy Samberg bildar bandet The Lonely Island, och som tidigare gett oss Popstar: Never Stop Never Stopping och The Watch — samt alla av gruppens mindre seriösa musikvideos. Manuset är skrivet av Dan Gregor och Doug Mand.

KiKi Layne i rollen som polisen Ellie Steckler — en av de få människorna i filmen.

Det är tydligt att man har velat skapa ytterligare en nostalgi-film och manusförfattarna har därför tryckt in så många referenser och kameos att det knappt går att hinna med ibland. Är det roligt? Nja, inte riktigt. Men det är ganska intressant och det gjorde så att jag och min fru satt och pekade ut mängder av karaktärer vi kände igen för barnen när vi såg filmen.

Omdöme

Problemet med Piff och Puff: Räddningspatrullen är att inga barn kommer att förstå referenserna som filmskaparna lagt ner så stor möda på att få med — eller vilka Räddningspatrullen ens är, till att börja med — och därmed blir filmen inte speciellt rolig eller spännande för dem.

De enda som faktiskt får ut något av den här filmen är de vuxna som känner igen sig och snappar upp skämten, men filmen i sig håller ju inte för vuxna... Så jag är kluven; vilka är egentligen målgruppen?

Är du nyfiken på hur många referenser du hinner snappa upp kan den absolut vara sevärd, men annars finns det bättre filmer att se på Disney+.

Betyg

Piff och Puff: Räddningspatrullen får betyget 5 av 10.


Artikeln handlar om

Fredrik Lagnetoft
Oftast helt insnöad på filmmusik och foto. Ser helst tunga thrillers, hemska draman och skräckfilmer, men det slinker ner en och annan actionrulle, dålig komedi eller barnfilm ändå.

Kommentarer

Inga kommentarer ännu.

    Kommentera den här artikeln