Recension: Coherence

Originell science fiction möter en alldeles för låg budget.

Hur påverkas människor av himlakroppar på vift?

Handling

En grupp vänner äter middag tillsammans samma kväll som en meteor passerar jorden, vilket leder till en rad märkliga händelser. När strömmen går bestämmer sig några i gruppen för att lämna huset i jakt på hjälp, men ingenting är längre som det verkar.

Manus och regi

Även om handlingen låter ganska tafatt måste jag säga att manuset ger oss många godbitar och en intressant infallsvinkel på fenomenet med parallella dimensioner.

Filmen är skriven och regisserad av debutregissören James Ward Byrkit, och trots många fräscha idéer är det en del som inte känns helt hundra; många av karaktärernas beslut känns tvivelaktiga, och handlingen trycks ibland omotiverat framåt.

Dessutom är det lite väl lättsmält för karaktärerna att sätta sig in i den helt unika situationen som målas upp i filmen.

Skådespelare

Även om filmen handlar om en grupp människor är det ett par som har "huvudrollerna" — svenska Emily Baldoni och Maury Sterling (som setts i t.ex. Homeland) — och de levererar faktiskt.

I övriga roller ser vi Hugo Armstrong, Nicholas Brendon och Lauren Maher. Hela ensemblen gör ett utmärkt jobb — det känns aldrig som att det är skådespelarnas fel att det känns "b"; utan snarare som att det är i manuset karaktärernas brister ligger.

Foto och ljus

Här vill jag inte verka alltför bitter, men gällande både foto och ljussättning i filmen är båda, tyvärr, under all kritik. Det är dåligt filmat samtidigt som det är dåligt ljussatt, vilket leder till att vi sällan ens har skådespelarna i fokus, att kameran skakar hela tiden, och att hela filmen har samma beiga färgpalett.

Att man för detta dessutom behövde två filmfotografer — Arlene Muller och Nic Sadler — är bara förvirrande. Nog för att varken belysning eller kamerahantering ofta är avgörande, men detta är rent amatörmässigt.

Musik

Den norska kompositören Kristin Øhrn Dyrud står för musiken, som stundtals är väldigt stämningsfull — tunga syntlager varvas med klassiska scifi-syntar. Tyvärr anpassas den inte riktigt till vad som händer i filmen, utan håller sig mer i bakgrunden.

Omdöme

Coherence är en omtalad film som fått fina omdömen och betyg var man än tittar, men det känns alldeles för tafatt för att påverka mig nämnvärt. Filmen utvecklas precis som man förväntar sig, från början ända fram till slutet.

Ett par pluspoäng delas dock ut — dels för bra rollprestationer och dels för en solid grundidé från debuterande manusförfattare tillika regissör, James Ward Byrkit. Jag håller tummarna att han får ett nytt försök att skriva och regissera framöver!

Betyg

Coherence får betyget 4 av 10.


Artikeln handlar om

Fredrik Lagnetoft
Oftast helt insnöad på filmmusik och foto. Ser helst tunga thrillers, hemska draman och skräckfilmer, men det slinker ner en och annan actionrulle, dålig komedi eller barnfilm ändå.

Kommentarer

Inga kommentarer ännu.

    Kommentera den här artikeln