Filmbladet har sett filmen 365 Days, som blivit mycket omtalad på grund av sin syn på kvinnor och fått mycket negativ kritik — men hur dålig kan den vara egentligen?
Handling
Massimo är en siciliansk maffialedare som tycker att en tjej från Polen, som är på besök på Sicilien med sin pojkvän, är snygg. Han bestämmer sig då för att kidnappa henne, men inte mer än 365 dagar; är det så att hon efter ett år i fångenskap inte är kär i honom ska han släppa henne fri.
(Nej, jag skämtar inte. Ni hör ju själva att det här är en kvalitetsberättelse.)
Manus och regi
Bakom manus och regi står den polska filmmakarduon Tomasz Mandes och Barbara Bialowas, som baserat manuset på en bok av den polska författaren Blanka Lipinska. Det finns mängder med konstiga brister i manuset, och även om hela berättelsen är väldigt märklig är det just karaktärerna och deras konstiga beteende som tar priset.
Ett av många exempel är att den manliga huvudrollskaraktären Massimo gång på gång säger att han inte kommer lägga ett finger på henne om hon inte ber honom göra det — för att sekunden senare ta stryptag på henne när hon försöker fly. Förstår Massimo inte vad det han säger betyder? Är det okej att lägga fingrar runt halsen men ingen annanstans?
Stundtals är 365 Days så löjlig att man bara sitter och gapar — och om det är vad filmskaparna är ute efter, då har de verkligen lyckats. Men jag hatar det.
Skådespelare
Skådespelare var det, ja. Jag vet inte om det var svårt att hitta bra skådespelare som ville vara med i den här filmen, för här har man samlat ihop så många dåliga skådespelare man bara kunnat hitta, och dessutom gett ett par av dem — Michele Morrone som Massimo och Anna Maria Sieklucka som Laura — huvudroller.
Det är stelt, löjligt, överspelat och pinsamt om vartannat, och ingen av skådespelarna går att ta på allvar. Och då menar jag ingen — inte ens om det är många i ett rum går det att titta utan besvär, för då sticker någon mupp ut och spelar över.
Foto och ljus
Så till ett av mina favoritområden, filmfotot! Även om filmer inte alltid är de bästa på olika sätt kan ett riktigt bra foto rädda en film från att vara en total katastrof — kanske är det så i det här fallet?
Svaret är tyvärr nej; inte ens fotot är bra i den här filmen. Här tar man den bästa kameran Sony har, CineAlta Venice, och fullkomligt slaktar den; det är skakigt, ryckigt, det är korta klipp hela tiden och vissa scener har så mycket brus att det ser ut som gammal analog film.
Varken filmfotografen Bartek Cierlica eller klipparen Marcin Drewnowski får alltså godkänt för sitt jobb på den här filmen, vilket är synd på en annars så utmärkt film.
Omdöme
Ja, vad ska man säga? Jag tror aldrig jag har sett en märkligare film som samtidigt tar sig själv på allvar. Det här är inget dåligt skämt, utan en seriös film om en så urbota korkad sak som att kidnappa en tjej för att hon ska bli kär i en.
När hela världen kretsar kring att kvinnor ska få mer rättigheter, bli tagna på allvar och att män i samhället måste sluta våldföra sig på kvinnor kommer den här idiotiska filmen, där mannen tar stryptag på kvinnan i varannan scen. Jag förstår att det här är tänkt att vara en film lik Fifty Shades of Grey — som också är en usel film — men den här är ännu mer usel.
Har ni sett No More Fucks to Give av Mia Skäringer, där hon pratar om hur män — framstående sådana, som svenska skådespelare — beter sig mot kvinnor, och hur kvinnor borde få en rimlig chans i samhället? Om inte, gör det — för det här är raka motsatsen. Båda filmerna finns på Netflix.
Positivt
- Filmen är slut
Negativt
- Skådespelarna
- Handlingen
- Manuset
Betyg
365 Days får betyget 1 av 10.
Kommentarer
Inga kommentarer ännu.