Recension: Baby Driver

Ansel Elgort är huvudpersonen som kör flyktbilen när Edgar Wright återvänder till vita duken med Baby Driver.

Är den omtalade och hyllade heist-filmen Baby Driver egentligen något att hänga i julgranen?

Handling

Huvudkaraktären Baby är föraren i flyktbilen, som utan att säga några längre meningar bockar av stöt efter stöt från en lång lista. När han sedan vill hoppa av försvåras livet han lever ihop med sin styvfar (CJ Jones) och nyfunna flickvän (Lily James).

Manus och regi

Brittiska regissören och manusförfattaren Edgar Wright har en solid lista av filmer bakom sig (The World's End, Scott Pilgrim vs. The World och Shaun of the Dead), men trots detta känns få av hans tidigare kvalitéer igen.

Borta är lyckad casting och tight manus — istället bjuds vi på klyscha efter klyscha, tunn backstory och ett koncept som inte riktigt når ända fram.

Bra heist-filmer måste göras med finess — med tight manus, bra skådespelare, och bra klippning (detta är ej synonymt med att klippa ofta).

Baby Driver har inget av detta.

Skådespelare

Rollerna i filmen spelas av en drös kända skådespelare, varav flertalet är sådana jag uppskattat mycket i tidigare filmer.

Ansel Elgort spelar föraren Baby och Kevin Spacey spelar hjärnan bakom stötarna. Medhjälpare i rånen varierar, men det rör sig primärt om Jon Hamm, Eiza González, Jamie Foxx och Jon Bernthal.

Ärligt talat passar ingen av ovanstående i sina roller — inte ens Kevin Spacey tillför något, och Ansel Elgort känns bara malplacerad.

Musik

Filmen har ett tydligt fokus på musik, men tyvärr inte filmmusik, utan massor av gamla opassande klassiker. Dessa har klippts in för att det gjorde succé i Guardians of the Galaxy, men likt dåliga musikvideos är inte enbart musik och bild ett recept på bra idé.

Stundtals förstör musiken mer än den tillför, när gitarrsolon rivs av samtidigt som kaos pågår i filmen. Det blir för rörigt och det är inte snyggt genomfört — och värst av allt är att den musik Steven Price (Gravity) har skrivit till filmen kommer i skymundan.

Foto och ljus

Om det ska finnas något positivt att säga om filmen är det att Bill Pope (Djungelboken, Matrix-serien) har anlitats som filmfotograf. Pope gör ett utmärkt jobb, men det förstörs tyvärr av den alldeles för hastiga klippningen — man hinner aldrig njuta.

Missar

Filmen är fylld av massor med missar — t.ex. använder huvudkaraktären Baby sällan handskar, så hans fingeravtryck finns precis överallt i bilarna de lämnar efter sig. I vissa biljaktscener syns det dessutom tydligt att det sitter en ensam stuntman i bilen, istället för de fyra som påstås fly från polisen.

Omdöme

Baby Driver förpestas tyvärr av en övertro på sig själv, där alla tänkbara klischéer besannas.

Det är uppenbart att Wright försöker nå upp till nivån av tidiga filmer från Guy Ritchie, som Lock, Stock and Two Smoking Barrels och Snatch, men ingenting klickar tyvärr.

Att den här filmen har fått så pass bra kritik som den har — 8.0/10 på IMDb och 93% på Rotten Tomatoes — är bortom mitt förstånd.

Positivt

  •   Potential i biljakterna

Negativt

  •   Filmen har en övertro på sig själv
  •   För många snabba klipp förstör biljakterna

Betyg

Baby Driver får betyget 3 av 10.

Artikeln handlar om


Fredrik Lagnetoft
Oftast helt insnöad på filmmusik och foto. Ser helst tunga thrillers, hemska draman och skräckfilmer, men det slinker ner en och annan actionrulle, dålig komedi eller barnfilm ändå.

Kommentarer

Inga kommentarer ännu.

    Kommentera den här artikeln