Recension: Matrix Resurrections

Filmbladet har sett Matrix-uppföljaren The Matrix Resurrections.

Äntligen var det dags för den fjärde filmen i Matrix-serien, mer än 20 år efter den första filmen Matrix hade premiär. Men är The Matrix Resurrections så bra som vi hoppades?

Handling

Även i filmens värld har 20 år gått sedan händelserna i de föregående filmerna, och Thomas Anderson (Reeves) lever sitt liv som framgångsrik spelutvecklare, helt ovetandes om vad som sker i världen utanför Matrix-bubblan. Han känner dock att någonting inte är riktigt som det borde, och ganska snart stöter han på personer som vill ta honom ur den konstgjorda världen tillbaka till den verkliga.

Har vi hört det här förut? Ja, det har vi — faktum är att det är precis vad som hände i den första filmen, fast under lite andra omständigheter. De flesta momenten i filmens handling existerar inte av någon annan anledning än att vara en referens till de tidigare filmerna, i vad som kan tolkas som ett desperat försök att väcka någon form av nostalgi.

Skådespelare

I huvudrollerna som Neo och Trinity återvänder Keanu Reeves respektive Carrie-Anne Moss, vilket är riktigt roligt — det är deras mest ikoniska roller i karriären och det är naturligt att filmen bygger på att de återvänder till sagan.

Om det finns några som är utan kemi är det dock tyvärr just Keanu Reeves och Carrie-Anne Moss; de har stel dialog och känns inte alls som några som dras till varandra. Vi vet att de gjorde det förr och det är ungefär det de har att gå på nu; här finns ingen attraktion, men det beror ju på skådespelarna själva så klart. Det passade bättre för 20 år sedan, vilket är synd när de ändå lyckats få tillbaka dem.

Utöver dem ser vi Jonathan Groff, Jada Pinkett Smith, Christina Ricci, Neil Patrick Harris, Priyanka Chopra Jonas och Yahya Abdul-Mateen II i biroller, och ingen av dem är tyvärr speciellt bra. Jag förstår att det är manuset i sig som är dåligt och intetsägande, för det här är inte dåliga skådespelare; rollerna passar dem bara inte.

Manus och regi

Den ursprungliga filmskaparen Lana Wachowski — hälften av Wachowski Brothers (eller nuvarande Wachowski Sisters) — är den som ligger bakom både idé och manus till den fjärde filmen, men frågan är om man inte tappat gnistan på vägen?

Ingenting av det som fick den första filmen att bli den omtalade sensation som den blev finns att hitta i The Matrix Resurrections — allt känns som att filmskaparna bara ville göra minsta möjliga jobb för att sedan kunna gå hem. Det är dålig koreografi i slagsmålsscenerna, skådespelarna orkar knappt försöka vara trovärdiga i sina roller och dialogen är så krystad att ögonen rullar ut ur huvudet på en.

Jag kan faktiskt inte riktigt förstå hur man lyckas med att misslyckas så totalt med en uppföljare till en film som man själv lade grunden till. Allt som de själva ansträngde sig så hårt för att lyckas med från början saknas, och iallafall jag ställer mig frågandes till vad de ens ville åstadkomma med den här filmen.

Omdöme

Jag gick in och såg The Matrix Resurrections med ett öppet sinne; jag hade inte höga förväntningar men jag var glad att kunna återbesöka universumet igen. Jag gillar både konceptet och den "riktiga" världen där robotarna tagit över, så vad hade jag att förlora?

Låt mig säga så här: av alla tänkbara lösningar om att reboota Matrix måste den här smörjan vara den absolut sämsta de kunde ha valt. Det är en film med i stort sett samma handling — och dessutom med samma karaktärer, fast med sämre skådespelare som porträtterar dem — som stundtals är så dålig att man baxnar.

Ingenting av det som gjorde originalfilmen så pass bra finns kvar och även om jag inte riktigt gillade uppföljarna var de åtminstone trogna källmaterialet, något som den är filmen verkligen inte är.

Regissören Lana Wachowski tror inte ens på tittarna så pass mycket att hon låter referenser till föregående filmer vara just referenser, utan visar gång på gång flashbacks från de ursprungliga filmerna på ett riktigt märkligt och smaklöst sätt. Det får alla försök till nostalgi att falla platt, och kvar finns ingenting annat än en förvirrad skapelse helt utan själ.

Det här är en cashgrab utan dess like, och jag hoppas verkligen att de låter filmserien vila i frid efter det här fiaskot. De tre poäng filmen får är bara tröstpoäng för att man ens försökte. Bra jobbat.

Betyg

The Matrix Resurrections får betyget 3 av 10.


Artikeln handlar om

Fredrik Lagnetoft
Oftast helt insnöad på filmmusik och foto. Ser helst tunga thrillers, hemska draman och skräckfilmer, men det slinker ner en och annan actionrulle, dålig komedi eller barnfilm ändå.

Kommentarer

Inga kommentarer ännu.

    Kommentera den här artikeln