Hur läskig är egentligen skräckfilmen We're All Going to the World's Fair?
Det blir enklare och enklare att göra filmer, och på grund av det dyker det också upp smalare och smalare filmer — och We're All Going to the World's Fair kan man absolut säga både ser ut och känns som en "nollbudgetfilm", på gott och ont.
Handling
Filmen handlar om tonåringen Casey (Cobb), som ska göra en utmaning på nätet som kallas för World's Fair Challenge — en utmaning där de som antar den börjar känna övernaturliga symptom som de dokumenterar i videoformat.
Casey med självlysande färg i ansiktet.
Egentligen kanske utmaningen inte handlar om att man faktiskt får övernaturliga krafter, utan snarare att människor på internet låtsas och ljuger för att bli sedda och omtyckta — och ju längre tiden går desto mer desperat blir Casey att bli sedd även hon.
Skådespelare
Den debuterande skådespelaren Anna Cobb spelar huvudrollen som flickan Casey, och hon gör det faktiskt med bravur. Hon känns desperat, osäker och som att hon inte riktigt vet vad hon vill, så i den rollen passar hon faktiskt utmärkt.
En stor del av filmen är i ett mörkt rum framför datorskärmen.
Eftersom filmen handlar om just ensamhet finns det inte så många fler skådespelare än henne, men en person som hon får kontakt med när hon gör utmaningen spelas av Michael J. Rogers, som också visar upp en ensam och desperat karaktär på ett övertygande sätt.
Omdöme
Jag ska vara tydlig med att jag trodde att We're All Going to the World's Fair skulle vara en skräckfilm, och det är det verkligen inte. Det är snarare en ganska intressant (men långsam) studie i hur det är att vara ung nuförtiden, med den ständigt bevakande världen på internet.
Händer det verkligen övernaturliga saker med de som tar sig an utmaningen?
Det är på ett sätt gripande att filmens huvudkaraktär Casey så desperat försöker få folk att titta på hennes videos och att hon gör utmaningen "World's Fair Challenge" i hopp om att bli sedd, men det är tyvärr inte speciellt intressant.
Filmen har inte tillräckligt mycket att säga, eller visa upp, för att det ska få en att höja på ögonbrynen. Förutsägbart och, tyvärr, tråkigt.
Betyg
We're All Going to the World's Fair får betyget 3 av 10.
Kommentarer
Inga kommentarer ännu.